Hur en översättare använder den här tiden för att komma närmare litteraturen

Matt Grech

Content Marketing ManagerSmartling

När vi skickade ut på uppdraget att skapa vår bok, Move the World with Words, ville vi fånga berättelserna och individuella översättare.

Dessa översättare sitter i skärningspunkten mellan språk och kulturer och lever så unika och passionsfyllda liv. De har ägnat sitt arbete åt att förflytta världen med ord och att koppla samman samhällen på olika språk.

Naturligtvis vet vi alla att effekterna av COVID märks över hela världen. Alla har berörts av den här pandemin på något sätt. När vi kontaktade oss för att lära oss om hur Smartlings översättare anpassade sig, delade de med sig av några fantastiska berättelser.

Jag fick chansen att kontakta Gabriela, som bor i Buenos Aires, Argentina, och lära mig lite mer om hur hennes dagliga liv har påverkats av covid-19.

Matt: Hur har ditt dagliga liv förändrats? Är barn och familjemedlemmar hemma? Har din rutin förändrats?

Gabriela: Det som verkligen har förändrats är friheten att gå ut och träffa människor. Jag bor med min man, och han jobbar också hemifrån, men mest i samtal så jag antar att jag saknar tystnaden!

Vår lägenhet är i alla fall stor nog att hålla isär oss när han behöver jobba och jag behöver tystnaden.

Nu måste vi naturligtvis planera våra måltider och handla mer noggrant, ta oss tid att sanera allt vi får levererat (det är så vi klarar av att handla här) och städa huset själva (vi brukar ha hjälp en gång i veckan), men det går bra.

Jag har hört att familjer som har barn som undervisas i hemmet behöver arbeta på distans har det svårare.

Matt: Ja, jag tror att det har varit en enorm justering för många av världen, att förlora kontoret! Hur har du hanterat skiftet, har det också varit en stor förändring hos dig?

Gabriela: Den delen av mitt liv har inte förändrats mycket sedan den här krisen började. Det var väldigt svårt att koncentrera sig de första dagarna på grund av den ständiga kommunikationen med vänner och familj, men nu har jag återställt mina arbetsrutiner.

Matt: Är det något speciellt du gör för att vara positiv, lugn och fokuserad under den här tiden?

Gabriela: De första dagarna var riktigt jobbiga känslomässigt. Vi har en liten familj men många av våra vänner och utökade familjemedlemmar var antingen utomlands eller tillhör högriskgrupper, och du visste verkligen inte hur de skulle klara sig i den här situationen.

Nu har vi mer eller mindre hittat en väg. Jag har ett väldigt nära nätverk av vänner och vi hjälper varandra. Mina balett-, jazz- och yogalärare undervisar också genom Zoom. Jag hatade den första klassen i mitt vardagsrum, jag hatade den MYCKET. Det påminde mig om hur mycket jag saknar min frihet.

Sedan bestämde jag mig för att fokusera på det jag har och inte på det jag inte har. Naturligtvis har detta stört hela mitt liv och mina resplaner (jag planerade att stanna i Berlin i två månader och sedan åka till London; jag hade redan köpt MÅNGA biljetter) men jag antar att prioriteringen nu är att hålla mig säker och frisk. Vi får se när det här är över hur vi kan gå vidare.

Jag försöker att inte tänka så mycket i förväg och hålla det dag för dag. De första dagarna var som sagt jobbigast. Nu har jag liksom vant mig vid situationen. Även om jag inte är särskilt en "zen"-person, försöker jag hjälpa andra som är ensamma eller som inte arbetar alls. Det här är mycket tuffare för dem.

Matt: Jag är nyfiken, eftersom vi har sett så många varumärken bli kreativa och innovativa just nu. Vad har du för innehåll i mars?

Gabriela: Det mesta av innehållet jag har för april nu är antingen dagliga uppdateringar av befintliga webbplatser eller nytt innehåll om COVID-19 eller uppdateringar relaterade till pandemin. I mars översatte jag dock en resenärers webbplats för New Orleans och det var ett sånt nöje!

Matt: Skulle du säga att det mesta av ditt senaste arbete har varit kring COVID-19?

Gabriela: Ja, mycket. Tidigt, när detta bara började, gjorde jag ett webbseminarium för medicinsk översättning från engelska till spanska om coronavirus och COVID-19. Det hjälper verkligen nu.

Matt: Jag vet att du har översatt i 25 år, det är mycket erfarenhet! Har det någonsin varit en upplevelse som överhuvudtaget har påverkat ditt arbete med översättning som denna? Vad är nytt i den här situationen?

Gabriela: Jag tror att det här är lite jämförbart med vad som hände efter finanskrisen 2008. Då var problemet att krisen drabbade både USA och latinamerikanska länder, och den ekonomiska nedgången var generell.

Det unika för den här situationen är att den är världsomspännande. Jag tror att vi kan stå inför en förändring av eran.

Matt: Märker du några förändringar i efterfrågan på översättning? Är det vissa varumärken eller branscher som efterfrågar mindre och andra efterfrågar mer?

Gabriela: Jag har vanligtvis en blandning mellan lokala direktkunder (i Argentina finns det färre översättningsföretag än på andra håll) och översättningsföretag utomlands.

Arbetet för lokala kunder är helt avstannat. Jag tror att jag bara gjort ett eller två jobb sedan det här började. Tvärtom, mina internationella kunder har hållit mig superupptagen (Tack gode Gud!).

Sjukvård och medicinska översättningar blomstrar, men också de som är relaterade till kundservice och onlinelösningar.

Matt: Med så mycket erfarenhet har du verkligen sett så många olika översättningar, så många olika former av innehåll och till och med olika världshändelser som den här! Och det är klart att saker och ting kommer att förändras, så hur tycker du att varumärken ska reagera och anpassa sig till den här situationen?

Gabriela: Vi ser i dessa dagar att det har skett en abrupt övergång till postleveranstjänster (de är mycket mindre vanliga här än i USA), e-handel och onlinebetalningsmetoder. En annan sak som många varumärken implementerar är presentkort eller förbetalda kuponger.

Jag antar att detta är det enda sättet på vilket de kan täcka sina månatliga kostnader medan de hålls borta från marknaden.

Matt: Men om man ser bortom ditt arbete är det nu en fantastisk tid att lära sig! Finns det hobbyer eller färdigheter du skaffar dig för att hålla dig sysselsatt?

Gabriela: Jag har inte haft så mycket fritid nu för tiden. Jag sover lite senare och då har jag jobbat som vanligt, plus dessa Zoom-klasser och hushållning. Jag är en bokmask, så jag har alltid mycket fler böcker att läsa än tid att läsa dem. Jag kommer ikapp.

De enda gratis kulturaktiviteter som jag har kunnat njuta av har varit en del streaming från Royal Opera House och en kurs om Shakespeares engelska av British Council som börjar i morgon.

Dessutom är det enda hantverk jag gillar bokbindning, i princip att göra mina egna anteckningsböcker. Jag har allt hemma och lärde mig hur man gör för ett tag sedan, men jag har inte haft tid.

Matt: Har du haft chansen att gå ut överhuvudtaget? New York har varit riktigt tyst! Hur har området runt dig påverkats av den plötsliga förändringen?

Gabriela: Jag kom ut en gång sedan den 20 mars, då beställningen om social distans gjordes i Argentina. Jag gick till min svärmor för att hjälpa henne med shoppingen. Hon bor 5 kvarter hemifrån på en av huvudgatorna i Buenos Aires, och det är helt fantastiskt hur tyst allt är nu.

Dessutom bor vi nära stadens flygplats, så vi brukar höra flygplanen anlända och avgå. De är en del av vårt ljudlandskap. Tystnaden är mycket påtaglig nuförtiden. Till skillnad från andra dagar, när vi märker när det inte finns några plan, lägger vi nu märke till helikoptern (från regeringstjänstemän) och de en eller två flygningar som finns per dag (vanligtvis repatrieringsflyg).

De första dagarna åkte polisbilar runt i mitt grannskap och tillkännagav de officiella förbuden och restriktionerna genom sina högtalare. Det var en hemsk efterkrigskänsla.  

Matt: Några personliga berättelser du skulle vilja dela, om dig själv, din familj eller ditt samhälle?

Gabriela: Så fort det här började skapade vi en Whatsapp-grupp med våra närmaste vänner. Även om det skickas många memes och skämt varje dag, har vi stöttat varandra med våra behov och rädslor, och det är verkligen bra. Jag antar att vi snart kommer att kunna krama varandra. Under tiden försöker vi hålla vår moral högt och hjälpa varandra. Det är den enda vägen att gå.

OCKSÅ DETTA SKA GÅ.

Vissa kommer att behöva vårt stöd och hjälp, och vi måste finnas där för dem.

Tack Gabriela!